[Endast för Taranis, inga svar, tack.]
Åren hade passerat i en rasande fart, och den unga hanen varit inte längre samma varg som han en gång hade varit. På färden genom livet hade Taranis fått lära mer än han hade kunnat ana, och något hade blivit annorlunda. Någontin hade förändrats. Han hade funnit sig själv, börja förstå sig själv, och den ständiga skräcken han tidigare burit inom sig hade utvecklats vidare. Det var inte längre rädsla, utan svallande känslor likt berg och dalar som kom ...
↧