[Detta utspelar sig way back i tiden, typ 2015 någon gång, och skrivs mest för storyns skull. Inga svar, tack.]
Han hade vandrat länge. Han hade sett solen stiga över himlen ett flertal gånger, likväl som han sett månen skina om natten. Han hade inte skyndat, men inte heller hade han väntat på något. Han hade vandrat, beslutsamt. Inte låtit någonting sakta ned på hans takt.
Rädslan som kröp under hans skinn fanns fortfarande kvar, drev på honom. Rösterna ekade stillsamt i hans huvud, manade ...
↧