Det blev allt obehagligare att ha en annan varg flåsandes i nacken. Blair mådde ännu sämre än vanligt. Han kunde inte sova, för hans förföljare verkade då aldrig sova. Utan sömnen att fly till var han fast med sig själv alla timmar på dygnet. Oftast fastnade han i små, oviktiga minnen som en träningsstund med Shady, eller ett delat skratt med Ophelia. De fick honom att känna sig så ensam. Han var verkligen ingenting utan vetskapen att Occultos fanns där. De kanske inte hade varit den kärleksfullaste ...
↧
