Snön knastrade bekant under tassarna, en hemtrevlig känsla och ljud. Glaciären kunde inte kallas gästvänlig, men han hade vandrat över området tillräckligt många gånger för att med lätthet tyda farorna innan han stod övre dem. Kylan låg tät runt dem, och varje andetag fick en tjock dimma att flyta ut som moln i den isande luften. Solen stod högt på himlen, och snön och isen framför dem gnistrade bländande vackert.
Ännu ett djupt andetag som brände kallt i hans lungor innan den gula blicken ...
↧