Vindarna slet hårt i trädkronorna. Lövens rasslande och silannisarnas surrande fyllde luften med en mjuk melodi. Natten var klar men kall och månen stark. Bleka strimmor av ljuset tillsammans med strategiskt utplacerade eldar lyste upp vägarna genom templets marker. Det liv som månvargarna byggt upp i Ötamon var häpnadsväckande. För varje dag så växte Måntemplet sig större och större. Det var ett nöje att se det växa, även om hon inte delade dess motiv. På något vis fanns det en slags tröst att ...
↧