Tystnad. Absolut tystnad.
Det låg någonting lugnande i den. Liksom det fanns något upphetsande i larm och rörelse, var tystnaden dess motpol. På samma sätt som oväsen och krävande situationer fick henne att klyvas i två, på samma sätt fick den absoluta tystnaden henne att liksom komprimeras. Hon undrade flyktigt om det var så här det kändes att vara normal. Sedan drog hon på munnen åt sig själv. Hon älskade att vara onormal. Hon visste att hon var det, och hon älskade det. Känslan av andras ...
↧