Det kändes som att veckorna hade runnit ut i år sedan den dagen hon först satt sin tass utanför Kaiwoods gränser för att söka sig mot landets västra del. Kanske var det så, att tiden fört omvärlden framåt, att nutid blivit dåtid, utan att hon märkt av det. Ja, så kunde det vara. Säsongerna som gick in i varandra, temperaturerna som blygsamt skiftat omkring henne, allting tydde på att livet bortom hennes synfält frodades medan hon själv stannade kvar på samma punkt. Att hon själv fortfarande befann ...
↧