[Utspelar sig under Jägarnas vandring, Oktober 2015.]
Skymningen var grådaskig och mörk, det hade regnet i ett helt dygn. Varje dag tycktes natten anlända tidigare och avlägsna sig senare. Det ihärdiga mörkret lämnade en tryckande dysterhet över sinnet. Det kändes att varje steg som togs, förde henne längre bort från det förflutna. På gott och ont. Tunga åskmoln rullade in längs horisonten med förebud om storm. Vindarna som piskade ner över de steniga längderna var kalla och oförsonliga.
...
↧