(Ensaminlägg)
Solen sken från en blå himmel. Det var en riktigt vacker dag med vinden som smekte gräset utan att vara kall och rufsade om i den mörka tikens päls. Hennes blå ögon såg ofokuserat ut över ingenting, upptagen av sitt eget stormande inre.
Hon hade förlorat dem. Tomheten var bedövande. Hur kunde hon ha förlorat dem? Det borde komma tårar men hon var för tom för att kunna gråta, sorgen var för stor. Hur kunde hon ha förlorat dem? De hade varit i henne, och nu var dem inte det, ...
↧