Scylla visste inte vem hon var längre, ifall hon gjort ett misstag, hon hade varit så säker, men med tiden hade känslan avtagit, hon kunde inte förklara det, men om hon hade haft fel var hon tvungen att ge sig ut på vandring igen, hennes familjs tradition krävde det, hon kunde inte stanna om hon haft fel.
Det var dagtid och hennes relativt nyfunna väninna låg och sov, Scylla hatade egentligen att vara vaken på dagen men tankarna höll henne uppe, de gav henne ingen vila, huvudet bultade och hon ...
↧