Amanita hade hört dem, men dagens ljus hade hindrat henne att se till så att dem, nej han hade klarat sig. Nu när hon åter fått kontrollen över sig själv, sitt sinne hade tankarna återvänt till de som faktiskt kommit till att betyda något. Riktigt vad vet hon aldrig, men något var tillräckligt för att hon skulle ta sig hit. När jorden skakat och hennes gömsle nästan rasat samman så hade hon förstått att det hade varit allvarligt. Platsen dröp av dofter från blod, död, de odöda och de levande. ...
↧