[Vet inte exakt när det här utspelar sig, men jao xD Vit är typ, ish, tonåring här.]
Månskenet strilade ner mellan tätsittande löv, långt ovanför Vits huvud. De silverne trådarna vilket var ljuset bildade lodräta linjer som sträckte sig långt ner utan att egentligen tyckas nå marken. När de träffade hennes kropp, tycktes pälsen skimra med ett matt sken som dock ögonblickligen bleknade bort då hon åter trädde in i skuggorna. De många, skrovliga trädstammarna reste sig spikrakt upp mot skyarna ...
↧