Dagarna mörknade så fort, han var inte beredd.
Han behövde tid för att förbereda sig inför mörkret, tid för att samla styrka och kunna överleva natten. Det var tid han var tvungen att ha, men det var likväl tid som inte fanns, och ju mörkare det blev desto närmare kröp drömmarna inpå honom, desto fortare kastade sig minnena över honom med full kraft. Han var blott ett barn, han var inte rustad att klara av det. Minnenas makt över valpen, skulden och saknaden och skammen, allt var för hemskt ...
↧