Det var skönt att komma undan från hettan, men Tenn kände sig inte särskilt bekväm ändå. Han trampade på stället och väntade på att vakten skulle hämta den han bett om - eller att han skulle bli utslängd. Båda delar verkade ungefär lika rimliga. Från där han stod under arenan kunde han höra Auroras röst, men det var först när hon tystnade och en annan tog vid som otåligheten verkligen grodde.
Nästan när han var redo att storma ut dök hon upp. Vacker, men det låg något över henne som Tenn ...
↧