Adena hade känt av vaga signaler tidigare under dagen, men hade envist ignorerat dem och fortsatt vandra. Till skillnad från hennes egna föräldrar hade hon inte fixat iordning varken en lya eller ett säkert hem tills födseln. Det spelade ingen roll om de överlevde eller dog. De var värda lika mycket som luft för henne.
Men när smärtan oväntat kom tvingade hon sig själv att stanna upp. Bredvid henne fanns lägligt en enorm taggig buske som gav någorlunda skydd från den hettande solen. Utan ...
↧