Vattendropparna föll ned från de mörka molnen på himlen och gav ifrån sig ett dovt ljud när de slog till marken och allt runt omkring sig. Zaria fick hindra sig själv från att huttra lågt av det kalla regnet som gjort hennes tjocka päls dyblöt. Trots att det var en vårdag var luften isande kall.
Zaria sneglade snabbt åt Janos som tyst smög bredvid henne. Hon uppskattade hans sällskap, och hade kommit till att bli en av hennes mer godare vänner. De tränade, jagade och hade kul tillsammans. ...
↧