Fullmånen hängde tung bland tusentals stjärnor. Natten var sval och i skenet av skuggorna hade den ljusa tiken vågat sig fram ur sin gömma. Hennes annars så eleganta kropp var illa däran. Stjärnorna blickade sorgset ner över de tydliga revbenen, den toviga vita pälsen och det blödande såret över hennes nosrygg. Hon haltade svagt, knappt märkbart om det inte vore för att hennes berlocker runt bakbenet klirrade mer än vanligt. Ädelstenarna i hennes tiara glimmade till i månskenet där hon försiktigt ...
↧