Det var med förvånansvärd lätthet som de stora tassarna placerades i den tunna snön. Inte mer än en decimeter hade fallit på stäppen och på de mest vindpinade ställen stack gulnade grässtrån upp. Den väldiga vita hanen gick lugnt med blicken fäst vid bergen, frost hade lagt sig i den tjocka pälsen och här och var som kluster på de många kristallerna på hans panna, nacke och skuldror. Han var inte en otåligt hane men en spänning låg inom honom för snart var det första stora delmålet avklarat. ...
↧