Det var högt upp i skyarna mellan Nordan och Lövskogen som Blair såg honom. En brun fläck bland mot en annars blekblå himmeln. Med skarpa fakargögon hade han kunnat slå fast det som annars skulle varit svårt: jo, visst var det hans far alltid. Blair slog några slag med vingarna, tvekandes. Sedan fattade han ett beslut, och lät vinden bära honom mot Bael.
Det var svårt att inte upptäcka en annan brun varg uppe i skyn, och snart såg han Bael vrida sig mot hans håll. När de var nära nog att ...
↧