Det var en storm inom honom. Ett åskväder som inte kände någon hejd eller gräns. Det slet rev och kastade omkring på allt innanför skallbenet. Han hade varit i Islagunen när nyheten nått honom, han vägrade tro det. Han kunde inte dö. de kunde inte dö. De var ju framtiden. Tänderna gnisslade ljudligt när han bet ihop käkarna. Ögonen brände. Hur kunde han? Hur vågade han lämna honom? Sorgen slet i bröstet. Tuggade upp vartenda trasig bit av hans hjärta och spottade ut det i den leriga marken. Det ...
↧