“Rodzher!*” svarade Lev sin bror i ett rop och gav sig iväg åt ett eget håll. Syskonen hade spenderat hela förmiddagen med att kamma igenom delar av skogen. Det var inte första gången han var här, men skogen kändes mer främmande än någonsin. Kanske var det för att vetskapen om att han var här utan lov gnagde honom oavbrutet i baktankarna. Men hans obevekliga målmedvetenhet höll honom stadigt i kurs.
Den uråldriga skogen var fortfarande grönskande och frodig. De skyhöga träden ...
↧