När hans sinne klarnat till efter vad han antagit varit en längre stund av förvirring och töcken, hade han funnit sig själv ståendes med blicken fäst på infernot. Förödelsen hade lockat honom till sig, som en mal till elden, om det inte var så i själva verket att han var dess skapare. I vilket fall så var han åtminstone en bidragande faktor till att elden spred sig.
Om det fanns något som Kogan önskade sig kunna glömma var det minnena av Corson och av händelsen som lett till att han inte längre ...
↧