Det var en kall och dyster morgon som grydde. Den en gång så vackra skogen låg nu i ruiner och aska. Fågelsången hade tystnad, lukten av rök och död låg tung i luften. Ett ljud som bröt den otäcka tystnaden var ljudet av vargar som sörjde sina fallna. Vargar som grät. Vargar som bad för de sina dom förlorat sitt liv i attacken.
Den grå hanen gick med tunga haltande steg fram mellan de omkullvälta träden och de förkolnade resterna. De rödgula ögonen var sorgsna även om han hade under en kort ...
↧
