Mörkret hade lagt sig över Islagunen och de flesta som sålde på marknadsplatsen hade börjat packa ihop sina varor. Det hade inte hindrat den blå manen från att klampa fram till någon stackare och avkräva försäljaren den största biten mammutkött som denne sålde. Argumentet hade snabbt eskalerat i volym.
Faktum var att hon inte haft viljestyrkan att stanna kvar utom synhåll. Hon var trött på att vara osedd och ljudet av allas vibrerande kroppar var berusande. Tyst som en skugga hade hon cirkulerat ...
↧