När sällskapet äntligen omslutits av Lövskogens kylande skugga var det som ett en tyngd lyftes av henne. De andra verkade känna samma sak, särskilt Mercedes, som kånkat runt på Digne både på vägen till Skuggfall och sedan hela vägen tillbaka. Det var ingen kort sträcka. Det kändes som att de vandrat i evig tid innan de äntligen hade hemmet i sikte. Resan hade gått bra, vistelsen likaså, men Ronia hade ändå jäktat på hemfärden så mycket det gick utan att köra slut både på dem och sig själv. Hem ...
↧