"Mina kära?" kallade Aurora roat, och såg på de unga som exalterat tisslade och tasslade sinsemellan. "Är alla här?" Hon mötte Durians blick, som nickade till henne. Den rosa cestron skulle följa med tåget, både som ett extra öga, men också som en försäkring på deras säkerhet. Aurora kunde inte varit mer medveten om valparna och deras värde. Hon trodde inte Grendel hade låtit henne ta med sig dem till Isil Anar om hon inte hade haft en tendens att vara... strikt när det kom till valpar, speciellt ...
↧