Det hade gått många skiftningar från sommar till vinter och ännu flera ljus och mörker sen en liten om tuffsad valp tagit sig till den stora slätten. Hon hade varit djärv och fåfäng fast omständigheterna och hade gärna satt tänderna i mer än harar om hon så kunnat. Hon var så omedveten då om hur hennes liv skulle ta form i Numoori. Så många möten med individer mer olik den andra. Léon var namnet hon gav åt dem hon stötte på, ett arv som bara hon kände till.
Och här stod hon nu, åter tillbaka ...
↧