Den tidiga gryningen var kall, men eldens värme låg kvar. Aska dalade likt snö ner emellan träden, och hade lagt sig likt ett grått täcke över allt. Det såg fridfullt, men ensamt ut. Under det tunna täcket dolde sig gårdagens tecken. Det luktade fortfarande av blod, av död, men mest av allt luktade det bränt.
Varya lämnade spår efter sig där hon gick. Stegen var stela och hon haltade lätt med höger framben. Smärtorna var påtagligare idag, när adrenalinet runnit ur kroppen och bara lämnat ...
↧