[Fortsättning från här!]
Blair tog smidigt mark och halvsprang de sista metrarna in bland träden. Redan några meter bort kändes kaoset avlägset, som att betrakta det genom en hinna. Han såg mot det och kunde inte låta bli att känna ett stygn av stolthet i bröstet. Röken stack i nosen, men fick hjärtat att fladdra.
Han ställde sig nära den andre, men blicken fäst bortåt. Vaksam.
"Jag tänkte väl att jag kunde lita på dig", muttrade han, men ett leende var ändå över läpparna. Han ...
↧