Det var underligt, men stillsamt att röra sig igenom Arkona med sin bror. Ibland kom han på sig att snegla mot Molok, som för att se vad hans reaktion till allt var, men för det mesta höll Blair sig i rollen som tyst guidare.
Han ledde dem ner genom templet. Dagsljuset försvann allt mer och mer och byttes ut mot konstgjorda, som alger i vackra glaskupor eller eldflugor. De lyste upp väggar fulla av färg och liv i olika mönster. Det var vackert, men Blair visste inte vad de flesta symboliserade ...
↧