Han hade sett Blair på läktaren, sitta tillsamman med en vit lockig duo. Den unga fakargen var en intressant individ, och han tvivlade inte på att hans umgänge också var värd tid. Så när han såg en vitlockig hane i folkhavet så gick han utan tvekan fram och presenterade sig. Det var paus, fanns inget underligt med trivsamt minglande.
"Goddag."
Artig, som nästan alltid.
"Mitt namn är Fenris."
En liten paus, intensiv ögonkontakt där rött mötte turkost. Han hade sett det i ögonvrån, kindpussen ...
↧