"Åh, åh, ensam smyger han i natten bland rosorna." Det ryckte okontrollerat i Rowens öron, och tippen på den tjocka svansen knyckte fram och tillbaka. De båda hanarna stod nära varandra, alldeles för nära för att det skulle kunna kallas för behörigt avstånd. Drakvargen kunde inte ha brytt sig mindre. Han svajade svagt, fram och tillbaka, och fick tillslut ta ett halvt steg framåt för att inte trilla omkull.
"Det är fri tolkning vem jag syftar på", fortsatte han med ett fniss. "Jag vet ju ...
↧