Det var underligt. Den ljusa tassen låg emot den grova barken, den var lätt färgad av blod, som siuppraty in där djuren inte kom åt. På Marken låg några få bleka ben av en varg, det flesta var iväg buret och rensat, men hon kände igen benen bra nog. Den blå blicken följde blodspåret i trädet upp bland grenarna. Eken såg inte ung ut, men hon visste att den inte stått där bara några dagar innan. De hade haft ett fritt fält dagarna innan, och när trädet plötsligt brytit horisonten, som om de bara ...
↧