Vinden red vågorna med ett ilsket piskande och regnet föll utom kontroll. På himlavalvet tornade svarta moln upp sig och ett illabådande mullrande kunde höras från dess inre. Hakon låg vid havsytan och guppade med i vågornas våldsamma dans. Ett flertal gånger svalde vattnet honom men lika snabbt var han uppe vid havsytan på nytt.
"Windfari." Skrin från upprörda sjöfåglar kunde höras i bakgrunden. "Kaito." Hanen vände sitt enda öga i riktning mot den väldiga väggen av dimma som inte tycktes ...
↧