Solen stod ännu högt på himlen. Den värmde Kolzaks rygg, och han mottog med stor glädje det uppiggande ljuset. Med tid hade han blivit större, starkare. Hornen hade växt ytterligare litet, och benen blivit ytterligare lite längre. Än hade han en något barnslig uppsyn, och lite för stora tassar, men han hade utvecklats långt sedan han tappat bort sin familj.
"Har du funderat på om vi borde vandra vidare nån dag, Ez?"
Kolzak frågade mest för att se om Ezekiel hade någon åsikt om saken. De hade ...
↧