Han vandrade alltid i dimman. Den var hans hem, hans trygghet, och med den spred han osäkerhet och vilsenhet. Yrjö älskade de gamla myterna, sagorna om hans folk och hur de spritt skräck och fasa i landet. Spöken. Visst var det bara idioter som föll för sånt dravel?
Yrjö höll sig gärna nära hemmet i Kawazatri. Djungelns fukt och dis hjälpte honom med dimman, närde den. Den täta vegetationen gav honom även mycket skydd, när hans ljusa fäll avslöjade hans närvaro. Efter nattens fall blev dimman ...
↧