Hon hade fått upp spåret av patrullen vid bergens fotände och hon hade följt dem på avstånd nästan ända fram till dalen. Det var någonting visst med dalen, hon avskydde den mer än hon kunde beskriva. Så hon visste att det måste ske innan patrullen trädde ner i dalen, snart.
Natten verkade nästan bli mörkare ju närmare gryningen de kom. Moln täckte himlen och ett fint puder av snöblandat regn föll över gruppen med benlindor. Bergssidorna reste sig runtom dem och tvingade Arkal att hålla sig längre ...
↧