Det var svårt, nästan omöjligt, att avgöra hur lång tid som förflutit sedan hon lämnat dem bakom sig. Många dagar, följda av lika många nätter, otaliga morgnar och ändlösa skymningar. Hon hade vandrat över de kalla bergen vars toppar bet hål i himlen, vandrat över den vidsträckta snöbeklädda slätten som ekade tommare än haren hon precis tömt på näring, och till slut hade hon hamnat här. Det var en skog som många andra, lågmäld, kylig och tyst. Under trädkronornas skugga var världen mörk, och ...
↧