Vid foten av ett av de väldiga träden sitter en vit liten varg. Den ljust violetta blicken är sänkt och hålls fäst på en månblomma som växer en bit framför honom. Men försöker man få ögonkontakt med vargen så kommer man nog relativt snabbt komma under fund med att han inte stirrar på blomman. Hans blick är någon annan stans. Som om han blickar in i en annan värld. Den vita lilla vargen har suttit där och just på det sättet ett bra tag nu. Tiden har rusat förbi och han har ingen uppfattning om ...
↧