Den svarta tiken gick med långa kliv över den stora slätten, känd som Numoorislätten. Hon ser sig omkring och slickar sig om nosen med sin skära tunga, lyssnade på alla ljud som kommer från slätten, och såg några ekorrar som samlade mat inför vintern, även stora hjortar bland träddungarna som skydd för den vinande vinden.
Men tiken var inte hungrig för tillfället, hon sökte själv skydd för den vinande vinden, hon sneglade upp på himlen och såg att månen tittade fram bakom mörka moln och hon ...
↧