Hur någon frivilligt kunde bo i den här hålan förstod han verkligen inte.
"Ändå är du här..." tänkte han sarkastiskt och skakade på huvudet. Faktum var att det var hög tid att försöka ta sig hem... Så fort han kunde komma på vart han skulle.
Rötterna krälade överallt och ibland var dem fräcka nog att lägga krokben för honom. Solen hade passerat sin högsta punkt för ett bra tag sedan, men under träden var skuggorna djupa och dimman låg tät.
Någonting rosa skymtade mellan träden när han ...
↧