En kylig vind busade i hennes svarta fäll och hon skakade på sig för att lägga det som hamnat i oreda till rätta igen. Den höga middagssolen värmde hennes rygg och nacke. Men en kisade blick såg hon på himmelen. Blå, klar, och med endast ett fåtal vita, tunna moln att se. En och annan fågel passerade hennes synfält. Ett lätt leende spelade på hennes läppar. Hon hade sett mycket i sitt liv, men aldrig hade hon sett världen från en fågels vinkel.
Med varsamma, men säkra, steg vandrade hon över ...
↧