Höstvindarna slet hårt i trädkronorna som rasslade dovt högt där ovan. Luften var kall och siade om den annalkande vintern. Där månens sken tog sig igenom lövverken föll strimmor av blekt, kallt ljus igenom. Snart var den här, halvåret av mörker. Varya hade längtat så.
Runt omkring i Måntemplet var små, tama eldar tända. Deras gyllene, flackande ljus värmde upp omgivningen och gav ett betryggande intryck. Trots att Varya inte ansåg sig dela månvargarnas tro, så fann hon en obegriplig tröst ...
↧