Han var frustrerad, och uppenbart så för hela hans anlete talade om det.
Tikarna, det låg något menlöst över deras sätt att vara. Det fanns ingen glädje, ingen kärlek. Ingen vilja till något förutom att sitta och grubbla över livets svårigheter. Det var skrämmande. Skrämmande på ett sätt som han aldrig upplevt förut.
Saken var klar. De behövde nytt blod till flocken. Nya levande själar med en vilja att agera och förståndet till att vilja att vara med honom. Hur mycket dom än avgudade det där ...
↧