Det hade varit uppenbart att han närmade sig knutpunkten redan långt innan Azazel anlände i lagunen. Ju närmre han kommit desto fler vargar hade han mött. Vandrare på väg åt samma eller motsatt håll. Främlingar som samlats för att vila från sina egna långa resor, fler som var här på olika ärenden, eller som sökte platsen av ren nyfikenhet. Han hade inte längre varit ensam i skyn när han flugit in över landskapets ångande marker. Han hade kunnat se platsen redan på håll; en vid platå med rykande ...
↧