Dagarna blev till veckor, veckorna till månader. Den sista snön föll och den första tussilagon blommade. Fåglarna kom, byggde bon, flög igen. Trädens knoppar slog ut under sommarsolen och fattade eld när vinden blev kall. Varje dag markerades av en tid som gick lika mycket som den stod stilla, och även om vattnet i floden rann vidare varje dag så förändrades inget. Men det borde ha gjort det. Han visste det.
Det var enkelt att glömma doften av död när vårblommorna slog ut och fåglarna sjöng, ...
↧