De hade vandrat runt Mardouf och sedan följt den jättelika sprickan tills de kom fram till döda skogen. Den gamla varghanen hade brottat ner ynglingen i en lerpöl med svepsjälet att det skulle ta bort flocklukten effektivare än att inte ta ett lerbad. Flockdoften hade försvunnit och nu var det bara varandras dofter som klängde sig kvar i pälsarna.
Döda skogen var en dyster plats, även om Iro på någon vänster uppskattade dimman som låg mellan trädstammarna. Ibland kunde han svära på att dimman ...
↧