Solen hade knappt kikat över horisontlinjen då hon lämnade Tvillingklipporna för att vandra norrut. Oreliel uppskattade de tidiga timmarna, då allting sakta men säkert vaknade efter nattens dvala. Stillheten och mörkret som sakta övergick till ett livligt färgskådespel. Med vana steg följde hon vandringsleden mot Tassemark. Hon var inte orolig över de levande döda som härjade längre in i det steniga och karga området: de som kallade sig själva för zombiejägare fullföljde sin uppgift väl och höll ...
↧